Champangeglas

Midsommar firas med 10% rabatt på alla Hoooked Ribbon XL

Oj vad tiden gått fort. Inte längesedan vi hade julafton 😉 På fredag är det redan midsommarafton och jag önskar er alla den bästa midsommar man kan tänka sig 🙂

Jordgubbar 1 m logga

Jag vill fira midsommar lite extra i år genom att bjuda er på 10% rabatt på alla Hoooked Ribbon XL. Passa på och lägg din order i web-butiken redan nu. Erbjudandet gäller till och med 25/6 eller så långt lagret räcker.

Ribbon XL Sweet Valentine 3-pack

Gå nu ut och plocka blommor. Finns inget finare än plockade blommor i en vas på midsommarbordet och njut av det vackra och sköna tid vi har nu 🙂

Tusen kramar Annelie

Champangeglas

Skolavslutning och recept på Kladdkaka extra allt

Oj, vad mycket känslor det är nu. I fredags var det skolavslutning och F slutade 6:an. Till hösten ska han börja högstadieskolan i Broby. När de skulle få sina betyg blev det känslosamt för alla. Jag själv lipade (det gör jag för det mesta 🙂 )F kämpade hårt för att hålla tårarna tillbaka och läraren visade mycket känslor. Det är nog en klass som gjort intryck. De kommer nu att splittras men de har under tre år kämpat hårt och tjänat ihop pengar till en klassresa till Stockholm. Dit åkte dom igår morse. Superkul för dom men lite nervöst för mig 😉

DSC_0042

I måndags lyckades jag övertala S att följa med ut och springa en runda. Det är så kul att få springa med barnen och även om S var lite svårflörtad till en början var hon lycklig när vi kom tillbaka. “Man mår så bra efter att man sprungit” sa hon 🙂 4,7 km blev det.

DSC_0035 (1)

I tisdags var det distanslöpning med klubben i terräng. Jag lyckades snubbla och landade pladask på magen vilket resulterade i blåmärken på båda låren. Snyggt när man sen hade shorts på sig 😉 Här sprang hela familjen med och det blev 5,6 km

I torsdags hade jag en underbar förmiddag i skogen. Sprang till Sporrakulla och tog ett varv på en slinga där. Därefter sprang jag hem. Tog det lugnt och bara njöt. Totalt 17,8 km

DSC_0039

Lördagsförmiddagen spenderades också i Sporrakulla. Jag och F körde dit och sprang en runda på 8 km. Nu ska ni veta att det är ganska kuperat i Sporrakulla men F sprang på jättebra.

DSC_0076 (1)

Veckan avslutades med ett löppass på 9,5km där S cyklade med som sällskap 🙂

Totalt loggade jag 45,6 km under veckan och det känns bra i kroppen. Jag har nog återhämtat mig fint efter Stockholm Marathon. Skönt!!

Jag lovade för en tid sedan att dela med mig av receptet på min Kladdkaka extra allt!

DSC_0271

Receptet kommer från tidningen buffé och där heter den Kladdkaka Rocky Road med kolafluff.

Sätt ugnen på 175 grader.

Rör ihop 150 g smält smör, 2 dl brun farin, 3 ägg, 2 dl vetemjöl och 1 dl kakao i en bunke. Blanda ner 1 dl hackad seg kola (tex Dumle), 1 dl salta jordnötter och 1 dl minimarchmallows. Häll i en smord och mjölad form med löstagbar kant, ca 24 cm i diameter. Grädda mitt i ugnen 12-15 min. Låt svalna.

Koka upp 3 dl grädde och häll i 180 g hackad seg kola (tex Dumle), rör tills den smält. Låt svalna i kylen. Vispa fluffig med elvisp. Bred fluffet över kladdkakan och garner med hackad seg kola (tex Dumle), marshmallows, jordnötter och chokladsås.

Mmmmm!! Vad gott det är 🙂

Ta hand om er själva och varandra!!! Kram Annelie

 

Champangeglas

Mönster till Sjalen Agnes

Jag har designat och virkat en sommarsjal som jag kalla Agnes. Mönster till Sjalen Agnes finns upplagt i web-butiken under kategorin “Mönster, Idèer, DIY och inspiration”.

Sjalen Agnes 1

Agnes är virkad i det ljuvliga garnet Elise 100g batik och jag har använt färgen Lils/Syren/Oliv.

Sjalen Agnes 7

För att fira att mönstret är klart bjuder jag DIG på 15% rabatt på alla Elise 100g batikgarner. (Erbjudandet gäller t o m 11/6 eller så långt lagret räcker). Passa på!!

Sjalen Agnes 5

Där är härligt att kunna lägga en sjal över axlarna en sval sommarkväll. Känns som en trygg famn 🙂

Sjalen Agnes 3

Just denna färgen gillar jag skarpt men Elise 100g har jag i 6 andra färger också som är ursnygga. I och med att de är flerfärgade behöver du inte hålla på att byta garn för att få sjalen randig. Fiffigt, eller hur!

Sjalen Agnes 2

Mönstret är enkelt att följa med hjälp av text, bilder och diagram.

Sjalen Agnes 4

Lycka till och ha nu en riktigt skön helg!!

Kram Annelie

Champangeglas

Stockholm Marathon

 

I fredags åkte jag och M upp till kungliga huvudstaden för att springa Stockholm Marathon. Jag har tidigare bara sprungit den exakta marathondistansen en gång. Det var i Oslo 2013. Jag har här emellan sprungit UltraVasan 45 två gånger och några halvmarathon men det är ju inte den exakta distansen så det var spännande att se hur man låg till.

DSC_0024

Det skulle bli riktigt roligt att springa i Stockholm. Om man ska springa ett Marathon så är ju Stockholm Marathon en klassiker. Det var 39:e gången detta lopp arrangerades och man måste ju säga att det har rutin. Det är ett riktigt välarrangerat lopp.

Vi lyckades missa den största rusningstrafiken och hittade till hotellet. Inte alltid lätt när man är lantisar som vi. Pulsen hög redan här 🙂 Därefter skulle vi hitta till Stadion och Östermalms IP där nummerlappsutdelning och expo fanns.

DSC_1880

Allt flöt på smidigt och även här missade vi rusningen. När vi senare var klara var det superlåååång kö till nummerlappsutdelningen. Inne på expo (är som en liten mässa med löparprylar, reklam för andra lopp mm) hade Asics som är huvudsponsor en butik med bland annat specialskor just för Stockholm Marathon. Jag ångrar att jag inte köpte ett par. Ursnygga!! Jag köpte istället boken “Marathon och andra långlopp” av Anders Szalkai. Jag fick den dessutom signerad av författaren själv och en lyckönskning. Dessutom bjöd han på en tub vaselin. Riktigt snäll och trevlig kille 🙂 För er som inte vet vilken han är så har han sprungit mängder med Marathon och vann Stockholm Marathon 2001 och har gjort mängder med träningsprogram för Marathon. Han är nu chefsredaktör för tidningen Runners World.

DSC_0028

Alla löparna bjöds även på pastaparty.

DSC_1881Mums!!

DSC_1882

Natten som följde sov jag helt horribelt dåligt. Nervös, varmt på rummet, obekväm kudde mm. Så här brukar det vara inför långlopp så jag är van. En god hotellfrukost och sedan bar det iväg till start. Vädret var helt fantastiskt bra för Marathon. Det var molnigt och ca 15 grader. Perfekt!

Väl i startfållan är det mycket känslor. Det är en mäktigt upplevelse att se alla dessa löpare förbereda sig inför ett kraftprov. Alla på sin nivå. Jag var i andra startgrupp så tio minuter innan vi fick släppas iväg gick starten för det första startfältet där eliten hade första led. Tyvärr såg jag inget av detta men häftigt att hör och se alla som klappade händerna för att heja på dom.

Bara tio minuter kvar. Vad håller jag på med? Nej, det ska bli roligt detta. Spring avslappnat och njut av allt som händer. Usch det kommer att göra ont. Har jag druckit för lite? Har jag druckit för mycket? Behöver jag kissa igen? Alla dessa tankar far runt i huvudet.

Tuuut! Där gick startsignalen. Alla går fram emot startlinjen. Det går inte springa än. Det är för trångt men det släpper snart.

Oj, har jag redan sprungit en kilometer. Kollar klockan. Tiden är kanske lite snabb men okej. Försöker lugna ner mig och springer lite långsammare. Vill ju inte vara slut efter första milen. Blir omsprungen av alla känns det som men jag försöker verkligen ta det lugnt. Vid första vätskekontrollen var det slagsmål. Supertrångt och man fick verkligen knuffa sig fram för att få tag på en mugg. Om man ska klaga över något så var det nog att det var väldigt trångt vid alla vätskestationer på första varvet men när fältet spridit ut sig på andra varvet var det inga problem.

Första tio kilometrarna känns fantastiskt bra. Jag har ett flyt och kroppen känns lätt. Kanske går det för bra tänker jag. Det är långt kvar. Västerbron som alla varnat för kändes skitlätt.

Vid 18 km tycker jag att benen börjar bli lite trötta. Nu har du gått på för hårt, du kommer aldrig att klara detta säger en liten djävul som sitter på min högra axel. Du är stark Annelie, du har tränat för detta det är nu du ska visa att du kan, säger en ängel på min vänstra axel. Dessa två håller på att gnabbas resten av loppet. Precis som det nog var för alla andra som sprang. Det är en del av tjusningen med långlopp. Den mentala biten. Att hela tiden försöka mota bort de negativa tankarna som kommer. Och jag lovar att dom kommer. Dom blir dessutom starkare och starkare fram tills dess att man börjar skymta målet.

Halvvägs in i loppet kändes det bra. Nu börjar vi nedräkningen. Här var vi ute på Gärdet och det droppade några få droppar från himlen. Fyllde hela tiden på med vätska och energidryck.

Vid 29 km hände något. Det kändes som någon stack en kniv i knät på mig. Försökte springa men jag fick halta. Kände igen känslan. Jag hade ont på samma sätt för några år sedan. Löparknä!! F-n också. Jag kan inte springa så här. Jag vill inte bryta. Gick uppför en backe och vid krönet provade jag att springa igen. Det funkade!! Smärtan var borta. Den kom och gick om vartannat efter detta men aldrig lika påtagligt.

Jag hade en liten tanke om att springa på 4,30. Kollade på klockan vid 30 km och insåg att det skulle bli tufft. Försökte peppa mig själv och hålla samma tempo. Här fick man även en energigel. Jag tog emot den men vågade inte ta den här. Har aldrig tidigare provat gel och ville inte riskera att magen kollapsade.

Här började jag springa om ganska många och det gav mig ny energi. Tittade på klockan igen vi 35 km. Insåg att det skulle vara möjligt att springa på 4,30 men då skulle jag behöva göra en hjälteinsats. Djävulen och ängeln hade vid detta laget börjat slåss.

Vid 39 km kom jag på att jag hade gelen i mitt bälte. Det får bära eller brista. Tryckte i mig den och fortsatte i samma tempo. Hoppade över sista vätskekontrollen, borrade ner huvudet och körde på. Så pass att jag krockade med en i en kurva. Vi var nog lika trötta båda två och hade dålig kontroll 🙂 Märkte att jag sprang om jättemånga och strax efter 41 km såg jag klocktornet på Stockholms Stadion. En efterlängtad syn. All energi var slut, benen värkte, hela kroppen skrek STANNA, GÅ men huvudet hade bestämt sig. Jag ville inte titta på klockan mer. Det var bara att ge allt och försöka njuta av temperaturen inne på stadion. Tog emot publikens jubel och sträckte armarna i luften. Kände hur strupen drogs åt och i ögonen sved tårarna. Yeees!! Jag klarade det.

DSC_1893

Tiden blev 4,30,56 och jag är sååå nöjd!! Nästan 8 minuter snabbare än i Oslo. Ett superhärligt lopp med massor av publikstöd. Ängeln på min vänstra axel sträckte händerna mot skyn och hoppade glädjeskutt. Djävulen låg ner med blåtira och fåglar dansandes runt huvudet.

DSC_1900

M möte mig inne på stadion och jag hörde honom heja fram mig sista metrarna.

M fick tyvärr inte samma positiva upplevelse som jag fick. Han har varit skadad hela vintern och våren och egentligen bara kunnat springa två riktiga långpass innan loppet. Detta gjorde att han tog slut på krafter och fick kämpa sig i mål. Men i mål kom han och med tanke på omständigheterna så var det fantastiskt bra gjort!

DSC_1885

Så häftig känsla det är att klara springa 42195 meter och klara en utmaning man bestämt sig för att anta. Att kunna leva ut en dröm och nå sina mål. Jag kan varmt rekommendera Stockholm Marathon som lopp och ni vill springa ett Marathon. Det är väl arrangerat och med facit i hand hade jag inte behövt mitt bälte med extra vatten och energi. Det var max 3 km mellan vätskestationerna. Sedan ska jag med handen på hjärtat säga att jag gillar ju kanske terränglopp typ UltraVasan mer än stadslopp. Att prova springa ett fjällmarathon skulle vara kul.

Vad är DIN dröm och DINA mål? För att börja leva ut sin dröm behöver man oftast bara ta ut riktningen. Våga ta första steget! Helt plötsligt är du på väg och känner energin flöda. Oavsett hur liten eller stor din dröm är så är den DIN och väl värd att satsa på. Bry dig inte om vad andra tycker. Våga ge din dröm en chans. Det kommer att göra skillnad för dig. Lycka till!!

Så vad blir nu mitt nästa mål. Jag vet inte riktigt. Jag och M brukar ju göra långloppen ihop och jag vill gärna ha nästa mål/lopp/utmaning bestämd när jag genomför den tidigare. Detta för att man inte ska dega ihop efter genomförd utmaning. Men så har det inte blivit denna gång. Eftersom M varit skadad och vi inte riktigt vet hur hans kropp kommer att påverkas av Stockholm Marathon så har det inte blivit bestämt. Jag kollar och leta efter något i augusti eller september. Vi får se vad det blir. Jag återkommer.

Nu ska jag i alla fall ta det lugnt ett par veckor och låta kroppen få återhämta sig 🙂

DSC_1839

Önskar alla en riktigt härlig vecka och en trevlig nationaldag imorgon!

 

Kram Annelie